ellieochfellesskolblogg

Material: Värmeplatta,bägare och vatten

Utförande: Vi fyller bägaren till hälften med vatten. Sedan ställer vi den på värmeplattan tills den börjar koka.

Hypotes: Bubblorna stiger av värmen från botten och uppåt.

Slutsats: Vattnets ytspänning håller ihop vattenbubblorna.

Av: Emma,Elinor och Sabina

Material: Bägare och kallt vatten

Utförande: Vi häller i kallt vatten i bägaren och låter den sedan stå ett tag i rumstemperatur.

Hypotes: Jag tror att det blir mindre vatten i bägare, att vattnet har avdunstat.

Slutsats: När man har hält i vattnet ska den stå i rumstempratur och det blev bubblor i botten!

Av : Emma, Elinor och Sabina.

Material: Mätcylinder, nål, vatten och en isbit.

Utförande: Först mäter vi upp vatten i cylindern. Sedan häller vi i en isbit och petar ner den med en nål så den hamnar under vattenytan. Vi gör det för att se hur mycket vattnet ändras. Vi väntar sedan tills isbiten har smällt.

Hypotes:Jag tror att vattnet höjs.

Slutsats: Vattnet höjs när man tar ner isbiten, men sjunker sen när isbiten har smällt.

Av: Emma, Elinor och Sabina

1: Vad är ytvatten?
Vatten i/från sjöar.
2:Vilka är de fyra stegen när man renas ytvatten?
Grovfiltrering,flockning,filtrering genom sand & bakteriedödande medel.
3: Vilka är de tre stegen i avloppsrening?
Mekanisk rening, biologisk rening & kemisk rening
4: Varför renar vi vattnet innan vi använder det?
För att vi ska ta bort bakterier och partiklar från vattnet.
5: Varför renar vi det efter det att vi använt det?
Så att det inte släpper ut smutsigt vatten i sjöarna.
6: Berätta mer utförligt om vad som händer vid de olika stegen i ett vattenverk och ett reningsverk
Grovfiltering ä när man tar bort alla stora sopor som t ex petflasker och andra stora saker.
Flockning gör man efter och då släpper man ett gelektigt ämne som gör att partiklarna fasnar i den och sjunker till botten.
Sedan filterar man vattnet genom tjocka lager sand.
Till sist häller man i ett bakteriedödande medel i vattnet. Det innerhåller ofta klor eeller föreningar med kloratomer.

1: Vad kallas det när vätska blir till gas utan att det kokar?
Avdunstar
2: Hur ser vattenånga ut?
Den är osynlig.
3:Förklara hur vatten kan avdunsta fast temperaturen är under kokpunkten
Det är värmerörelserna i molekylerna. Slumpen gör att en del molekyler för högre fast än andra och drar sig loss och blir till ånga.
4: Berätta om de olika delarna i vattnets kretslopp
Först avdunstar vattnet sen kondenserar vattnet till moln. Molnet stiger och det bilr regn&snö. Sedan rinner vattnet tillbaka till haven.
5: Varför kan du inte dricka samma vattenmolekyler som en dinosauire har druckit?
För att vattenmolekylerna ständigt byggs om genom olika kemsika reaktioner.

1: Vad är molekylformeln för vatten?
H2O
2:Vid vilken temperatur är vatten tyngst?
4+ grader
3:Varför flyter is och vad har det för betydelse för livet på jorden?
För att densiteten är lägre än för vatten. Det gör att sjöarna inte blir bottenfrusna,då kan inte fiskar leva.
4: Vad menas med ytspänning och hur märker vi av den?
Det är vattnets ytspänning som håller ihop vattnet. Om en kran står och droppar så samlas det mer och mer vatten vid kranens öppning.Det är ytspänningen som håller ihop vattnet.
5: Förklara vad som menas med vattnets värmekapacitet.
Vattnets förmåga att hålla värmen. Om något har hög värmekapacitet betyder det är det tar längre tid att värma vattnet och kyla vattnet.
6:Berätta hur vatten kommer upp från djupt i marken till växternas blad.
Kapillärkraften gör att vattnet klättrar upp genom sprickorna till växternas rötter. Kapillärkraften gör också att vattnet kan klättra upp genom de tunna rören i växternas stam och blad.

1:Ungerfär hur stor del av din kropp är vatten?
67%
2:Hur mycket vatten gör varje person i Sverige av med varje dag?
200 liter
3: Berätta hur jordens vatten fördelas mellan saltvatten,is och flytande sötvatten.
Saltvatten: 97,3%
Sötvatten: 2,7%
Is: 2,1%
4: Beskriv vattnets betydelse för några olika slags transporter.
Det behövs för att båtar ska kunna åka. För att golfströmmen ska kunna transportera värme och för att blodet i kroppen ska kunna transportera syre och näringsämnen.
5: PÅ vilka sätt tror du männsikors liv skulle se annurlunda ut om 90% av jordytan vore land och det bara fanns några mycket små hav?
Man skulle inte kunna förflytta sig med mig, Det skulle bli jätta varmt och inte lika blåsigt. Golfströmmen skulle inte fungera lika flitigt. Det skulle inte finnas lika mycket mat(fisk).

4.3 sida 62
Exempel på ädelgaser är neon,krypton och argon.
Ädelgaser reagerar inhte med andra ämnen. Därför kan de även användas som skyddsgaser. Skyddsgaser är "i vägen" så att inte fel ämnen reagerar med varandra.
Helium är en lätt gas som är lättare än luft.
Det är en säker gas eftersom den inte kan brinna. Helium passar bra till ballonger och luftskepp.

4.4 sida 63
En liten del av luften består av kemiska föreningar, det viktigaste är oxider.
Det är kemiska föreningar där syreatomer sitter ihop med något annat atomslag. Det finns koloxider,kväveoxider och svaveloxider.
sida 64
När kolföreningar brinner bildas koldioxid.
Ämnen som innehåller kolatomer brinner lätt i luft och i syre, t.ex stenkol,ved,plast och bensin.
Om det finns mycket syre vid en förbränning får varje kolatom två syreatomer-gasen koldioxid bildas.
Di = två.
Dioxid betyder då att det är två syreatomer i varje molekyl.
En slags förbränning är när vi förbränner maten i vår kropp. Även då bildas det koldioxid som vi andas ut.
Växterna som tar upp koldioxiden använder kolatomerna för att tillverka socker. Samtidigt som de tillverkar sockret så bildar de samtidigt syre. Det är en kemisk reaktion som kallas fotosyntes.
sida 65
Det finns bara ca 0,04 '% koldioxid i luften, eftersom att alla väter tar upp gasen.
Under de senaste århundrated har koldioxiden ökat när vi människor har förbränt mycket olja och kol.
De bränslerna innehåller kolatomer och bildar koldioxid när de förbränns.
Koldioxiden håller kvar solvärmen, därför är den farlig för jorden.
Desto mer koldioxid det finns i atmosfären, desto bättre hålls värmen kvar. Det är det som kallas för växthuseffekten.
Forskarna tror att en del länder kommer bli varmare och andra kallare, vissa mer regn andra mindre regn.
Haven kommer också tillslut att översvämma världens kusttrakter.
sida 66
För att minska växthuseffekten kan man använda biobränsle. Det kan vara ved, eller alkohol och gas som man tillverkat från trä. Medan träden växer tar de koldioxid från luften och när de sedan används som bränsle kommer koldioxiden tillbaka till luften.
Bubblorna i läsk som kallad kolsyra är koldioxid.
Man kan ta reda på om en okänd gas är koldioxid genom att hälla i kalkvatten och blåsa med ett sugrör. Om vattnet blir gumligt så är det koldioxid.

4,5 sida 67
Under de senaste 200 åren har mängden föroreningar i lugten ökat oroväckande. En del föroreningar är gaser(t.ex kolmonoxid,kväveoxid&svaveloxid)

Material: bägare,tändstickor,skål, ljus och kalkvatten.

Hypotes: Vi tror att ljuset slocknar och att vattnet kondeserar till ånga.

Utförande: Vi tänder ett ljus och lägger den i en skål med kalkvatten. Vi sätter bägaren över.

Resultat: Först är det bara kalkvatten runt bägaren, sedan sjunger allt vatten och det blir jämnt med vatten i bägaren och i skålen. Det blir grumligt.

Slutsats: Koldioxid grumlar kalkvatten. Förbränningen bildar koldioxid.

Material: Bägare, vatten, BTB och sugrör.

Hypotes: Det blir surare.

Resultat: Det vart surt(gult).

Slutsats: Koldioxid är surt, och vi andas ut koldioxid, därför så blir vattnet surt.

Hypotes: Vi tror att vattnet avdunstar när man blåser med sugröret.

Material: Bägare,kalkvatten och sugrör

Utförande: Vi blåser med ett sugrör i bägaren med kalkvatten.

Resultat: Kalkvattnet blir grumligt.

Slutsats: Om man vill ta reda på om det är kalkvatten eller vanligt vatten så kan man göra den här labborationen. Om det blir grumligt så är det alltså kalkvatten. Eller om man vill veta vilken gas man har så kan man blåsa med ett sugrör så ser man vilken gas det är.

4.1 sida 54
Skiktet runt vår planet kallas atmosfären.
Desto högre upp man kommer desto glesare är det mellan molekylerna i luften.
Det vanligaste gaserna i luften är syre 21 % & kväve 78%.
Det finns även ädelgaser,koldioxid och vattenånga.
Ungefär vid 20 mills höjd räknar man med att det inte finns någon luft.
sida 55
Vattenånga bildas när vattnet avdunstar från hav,sjöar och fuktig mark.
När ångan blir kall bildar den små droppar som samlas i moln, ångan kondenserar.
När dropparna sedan blir stora och tunga så faller de ner som regn eller snö.
Syrgas har molekylformeln O2.
För att något ska kunna brinna så behövs det syrgas.
sida 56
Syre används när man tillverkar järn och stål.
I Sverige säger vi att det var Carl Wilhelm Scheele som upptäckte syre, år 1773.
sida 57
Ren kvävgas kväver eld, därför har kväve fått dens namn.
Molekylformeln är N2.
Kväve kan användas till kylmedel,när man transporterar mat, när man opererar,till gödningsmedel,färgämnen och läkemedel.
Man kan skilja kvävgas och syrgas genom destillation.
Då kyler man luften kraftigt att den blir flytande, man utnyttjar då att gaserna har olika kokpunkter.

4.2 sida 58
Ozon är livsviktig och mycket farlig.
Molekylformeln är O3.
När solen skiner på bilgaser så kan det bildas marknära ozon.
Det kan skada växter,vara farligt för djur&människor och bidra till att skogen dör.
ozonskiktet ligger ett par mil uppi atmosfären.
Där är det bra eftersom det fångar upp lite av det ultravioletta ljus som kommer från solen.
sida 59
Freoner är en typ av gas som vi använder till mycket, bl.a som drivgas i sprayburkar och som kylämne i kylskåp&frysboxar.
Frenoerna skadar ozonskiktet.
När freaonerna släpps ut så stiger de sakta upp till de högre luftlagrerna. Där reagerar de med ozonmolekyler och förstör dem.
sida 60
Kretslopp betyder att ingenting försvinner.

4.3 sida 61
1% av luften består av sällsynta gaser som kallas ädelgaser.
De är alltid grundämnen och deltar aldrig i kemiska reaktioner och bildar inte kemiska föreningar med andra ämnen.
Därför kallas dom ädla.
Det finns bara ädelgasatomer, och inte ädelgasmolekyler. Det är för att det inte kan sitta ihop med andra atomer.
sida 62

1:hur stor det av alla atomer på jordytan är väteatomer?
90 procent.
2:Varför användes väte i luftskepp förr i tiden? Varför används det inte längre?
Därför att det är det lättaste ämnet som finns. Det används inte längre därför att ett luftskepp expolderade år 1937.
3:Vad används väte till idag?
Margarin och raketer.
4:Många människor tycker det är svårt att skilja på väte och kväve. Vilka likheter finns det mellan dem?Vilka skillnader?
Båda är molekyler med två atomslag.Kväve brinner inte-det gör vätgas det  är för att vätgas ärväldigt lätt.

1: När började luftföroreringarna öka kraftigt?
För 200 år sedan.
2: Vilka oxider orsakar surt regn?
Svaveldioxid och kväveoxid.
3: Vad är smog?
Det är en giftig dimma.
4. Vad är problemen med smog störst?
I storsstäder.
5. När bildas kolmonoxid och på vilket sätt är den farlig?
När man eldar i öppenspis och glömmer att öppna spjället. Det är farligt för att molykylerna fastnar i det röda blodkropparna och hindrar dom från att transportera syre.
6. Hur uppkommer surt regn och vad ställer det till med?
När svaveldioxid och kvävedioxid reagerar tillsammans med vatten i luften så bilodas det syror.Då kan det falla ner som surt regn.
Stenbyggnader och statyer kan förstöras av surt regn.

1: Vad menas med oxider?
Det är kemiska föreningar där syreatomer sitter ihop med något annat atomslag.
2:Ge exempel på några oxider i luften.
Koloxider,kväveoxider och svaveloxider.
3:Vad menas med förbränning?
När ett ämne brinner sätts ämnets atomer alltid ihop med syreatomer. Det är en kemisk reaktion som kallas förbränning.
4: Ge exempel på några tillfällen när det bildas koldioxid.
När det finns gott om syre vid en förbränning får varje kolatom två syreatomer-då bildas gasen koldioxid.
När vi människor och djur andas ut, så bildas det också koldioxid.
5: Vad är fotosyntes?
Att växterna bygger ihop vatten och koldioxid till socker.
6: Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären och vad kan det leda till?
Därför att vi bränner upp saker. Det kan leda till att klimatet ändras,vissa länder blir varmare och vissa kallare.
7: Vad är biobränslen och varför är det bra?
Biobränsle kan vara ved, eller alkohol och gas som man tillverkat från trä. Det är bra för att det tar koldioxid från luften och när det sedan används som bränsle kommer koldioxiden tillbaka till luften, Det är alltså miljövänligare.

1: vad heter de fyra vanligaste ädelgaserna?
Helium,neon,argon och krypton.

2:Vad menas med att ädelgaserna är "ädla"?
Det är för att dem alltid är grundämnen. De deltar aldrig i kemiska reaktioner och bildar inte kemiska föreningar.

3:Berätta om tre saker som man använder ädelgaser till.
Till luftballonger, glödlampor och neonskyltar.

4: Vad menas med skyddsgaser? Kan du själv kommer på några tillfällen när de kan vara användbara?
Ädelgaser skyddar ämnet så att det t.ex inte börjar brinna. Det kan vara bra att ha i glödlampor, läkemedel och svetsning av lättmetall.

Försök förklara varför gasen fick det namnet, argon. (Trög & lat på grekiska)
För att den inte vill reagera med någonting.

Jag gjorde 4.1 på papper ;)

4.2

1: Beskriv ozonmolekylen. Vad har den för molekylformel?
Ozonmolekylen har en syremolekyl och en syre atom. Molekylformeln är O3.

2: Vad används freoner till?
Det används som drivgas i sprayburkar och kylämne i kylskåp och frysboxar.

3: Hur bildas marknära ozon och hur påverkar det oss?
När solen skiner på bilavgaser eller i elektriska gaser. Det kan skada växter och bidra till att skogen dör.

4: Vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt?
Det är osynligt ljus ett par mil upp i atmosfären, det är även skadligt för allt liv. Det fångar också upp lite av det ultravioletta ljuset som kommer från solen.

5: varför har ozonskiktet blivit tunnare?
För att vi människor har släppt ut freoner i luften.

6: berätta hur ozonbalansen uppkommer.
När solljuset sönderdelar ozonet till vanligt syre.

Du är uppfinnare och har hittat ett nytt kemiskt ämne. Vad bör du tänka på för att undvika att det skadar miljön?
att inte ha i ozon i ämnet.