ellieochfellesskolblogg

Material: Värmeplatta,bägare och vatten

Utförande: Vi fyller bägaren till hälften med vatten. Sedan ställer vi den på värmeplattan tills den börjar koka.

Hypotes: Bubblorna stiger av värmen från botten och uppåt.

Slutsats: Vattnets ytspänning håller ihop vattenbubblorna.

Av: Emma,Elinor och Sabina

material: mätcylinder, nål, vatten och isbit.

material: bägare, brännare, trefot, vatten och nät.

Material: Bägare och kallt vatten

Utförande: Vi häller i kallt vatten i bägaren och låter den sedan stå ett tag i rumstemperatur.

Hypotes: Jag tror att det blir mindre vatten i bägare, att vattnet har avdunstat.

Slutsats: När man har hält i vattnet ska den stå i rumstempratur och det blev bubblor i botten!

Av : Emma, Elinor och Sabina.

material: bägare, kallt vatten

Material: Mätcylinder, nål, vatten och en isbit.

Utförande: Först mäter vi upp vatten i cylindern. Sedan häller vi i en isbit och petar ner den med en nål så den hamnar under vattenytan. Vi gör det för att se hur mycket vattnet ändras. Vi väntar sedan tills isbiten har smällt.

Hypotes:Jag tror att vattnet höjs.

Slutsats: Vattnet höjs när man tar ner isbiten, men sjunker sen när isbiten har smällt.

Av: Emma, Elinor och Sabina

1: Vad är ytvatten?
Vatten i/från sjöar.
2:Vilka är de fyra stegen när man renas ytvatten?
Grovfiltrering,flockning,filtrering genom sand & bakteriedödande medel.
3: Vilka är de tre stegen i avloppsrening?
Mekanisk rening, biologisk rening & kemisk rening
4: Varför renar vi vattnet innan vi använder det?
För att vi ska ta bort bakterier och partiklar från vattnet.
5: Varför renar vi det efter det att vi använt det?
Så att det inte släpper ut smutsigt vatten i sjöarna.
6: Berätta mer utförligt om vad som händer vid de olika stegen i ett vattenverk och ett reningsverk
Grovfiltering ä när man tar bort alla stora sopor som t ex petflasker och andra stora saker.
Flockning gör man efter och då släpper man ett gelektigt ämne som gör att partiklarna fasnar i den och sjunker till botten.
Sedan filterar man vattnet genom tjocka lager sand.
Till sist häller man i ett bakteriedödande medel i vattnet. Det innerhåller ofta klor eeller föreningar med kloratomer.

1: Vad kallas det när vätska blir till gas utan att det kokar?
Avdunstar
2: Hur ser vattenånga ut?
Den är osynlig.
3:Förklara hur vatten kan avdunsta fast temperaturen är under kokpunkten
Det är värmerörelserna i molekylerna. Slumpen gör att en del molekyler för högre fast än andra och drar sig loss och blir till ånga.
4: Berätta om de olika delarna i vattnets kretslopp
Först avdunstar vattnet sen kondenserar vattnet till moln. Molnet stiger och det bilr regn&snö. Sedan rinner vattnet tillbaka till haven.
5: Varför kan du inte dricka samma vattenmolekyler som en dinosauire har druckit?
För att vattenmolekylerna ständigt byggs om genom olika kemsika reaktioner.

1: Vad är molekylformeln för vatten?
H2O
2:Vid vilken temperatur är vatten tyngst?
4+ grader
3:Varför flyter is och vad har det för betydelse för livet på jorden?
För att densiteten är lägre än för vatten. Det gör att sjöarna inte blir bottenfrusna,då kan inte fiskar leva.
4: Vad menas med ytspänning och hur märker vi av den?
Det är vattnets ytspänning som håller ihop vattnet. Om en kran står och droppar så samlas det mer och mer vatten vid kranens öppning.Det är ytspänningen som håller ihop vattnet.
5: Förklara vad som menas med vattnets värmekapacitet.
Vattnets förmåga att hålla värmen. Om något har hög värmekapacitet betyder det är det tar längre tid att värma vattnet och kyla vattnet.
6:Berätta hur vatten kommer upp från djupt i marken till växternas blad.
Kapillärkraften gör att vattnet klättrar upp genom sprickorna till växternas rötter. Kapillärkraften gör också att vattnet kan klättra upp genom de tunna rören i växternas stam och blad.

1:Ungerfär hur stor del av din kropp är vatten?
67%
2:Hur mycket vatten gör varje person i Sverige av med varje dag?
200 liter
3: Berätta hur jordens vatten fördelas mellan saltvatten,is och flytande sötvatten.
Saltvatten: 97,3%
Sötvatten: 2,7%
Is: 2,1%
4: Beskriv vattnets betydelse för några olika slags transporter.
Det behövs för att båtar ska kunna åka. För att golfströmmen ska kunna transportera värme och för att blodet i kroppen ska kunna transportera syre och näringsämnen.
5: PÅ vilka sätt tror du männsikors liv skulle se annurlunda ut om 90% av jordytan vore land och det bara fanns några mycket små hav?
Man skulle inte kunna förflytta sig med mig, Det skulle bli jätta varmt och inte lika blåsigt. Golfströmmen skulle inte fungera lika flitigt. Det skulle inte finnas lika mycket mat(fisk).

4.3 sida 62
Exempel på ädelgaser är neon,krypton och argon.
Ädelgaser reagerar inhte med andra ämnen. Därför kan de även användas som skyddsgaser. Skyddsgaser är "i vägen" så att inte fel ämnen reagerar med varandra.
Helium är en lätt gas som är lättare än luft.
Det är en säker gas eftersom den inte kan brinna. Helium passar bra till ballonger och luftskepp.

4.4 sida 63
En liten del av luften består av kemiska föreningar, det viktigaste är oxider.
Det är kemiska föreningar där syreatomer sitter ihop med något annat atomslag. Det finns koloxider,kväveoxider och svaveloxider.
sida 64
När kolföreningar brinner bildas koldioxid.
Ämnen som innehåller kolatomer brinner lätt i luft och i syre, t.ex stenkol,ved,plast och bensin.
Om det finns mycket syre vid en förbränning får varje kolatom två syreatomer-gasen koldioxid bildas.
Di = två.
Dioxid betyder då att det är två syreatomer i varje molekyl.
En slags förbränning är när vi förbränner maten i vår kropp. Även då bildas det koldioxid som vi andas ut.
Växterna som tar upp koldioxiden använder kolatomerna för att tillverka socker. Samtidigt som de tillverkar sockret så bildar de samtidigt syre. Det är en kemisk reaktion som kallas fotosyntes.
sida 65
Det finns bara ca 0,04 '% koldioxid i luften, eftersom att alla väter tar upp gasen.
Under de senaste århundrated har koldioxiden ökat när vi människor har förbränt mycket olja och kol.
De bränslerna innehåller kolatomer och bildar koldioxid när de förbränns.
Koldioxiden håller kvar solvärmen, därför är den farlig för jorden.
Desto mer koldioxid det finns i atmosfären, desto bättre hålls värmen kvar. Det är det som kallas för växthuseffekten.
Forskarna tror att en del länder kommer bli varmare och andra kallare, vissa mer regn andra mindre regn.
Haven kommer också tillslut att översvämma världens kusttrakter.
sida 66
För att minska växthuseffekten kan man använda biobränsle. Det kan vara ved, eller alkohol och gas som man tillverkat från trä. Medan träden växer tar de koldioxid från luften och när de sedan används som bränsle kommer koldioxiden tillbaka till luften.
Bubblorna i läsk som kallad kolsyra är koldioxid.
Man kan ta reda på om en okänd gas är koldioxid genom att hälla i kalkvatten och blåsa med ett sugrör. Om vattnet blir gumligt så är det koldioxid.

4,5 sida 67
Under de senaste 200 åren har mängden föroreningar i lugten ökat oroväckande. En del föroreningar är gaser(t.ex kolmonoxid,kväveoxid&svaveloxid)

Material: bägare,tändstickor,skål, ljus och kalkvatten.

Hypotes: Vi tror att ljuset slocknar och att vattnet kondeserar till ånga.

Utförande: Vi tänder ett ljus och lägger den i en skål med kalkvatten. Vi sätter bägaren över.

Resultat: Först är det bara kalkvatten runt bägaren, sedan sjunger allt vatten och det blir jämnt med vatten i bägaren och i skålen. Det blir grumligt.

Slutsats: Koldioxid grumlar kalkvatten. Förbränningen bildar koldioxid.

Material: Bägare, vatten, BTB och sugrör.

Hypotes: Det blir surare.

Resultat: Det vart surt(gult).

Slutsats: Koldioxid är surt, och vi andas ut koldioxid, därför så blir vattnet surt.